Idag har jag som Ludvigsborgare nåtts av positiva besked från vägföreningens ordförande. Kommunstyrelsen anser på måndagen helt plötsligt att det nu finns pengar till att ta över väghållningen i Ludvigsborg. Intressant, eftersom det för två veckor sedan inte fanns några pengar alls till detta förrän 2013. Kommunens kassa måste ha vittjats djupare i prövningen denna gång.
Gissar att pengarna skall komma från kommunstyrelsens kassa för oförutsedda utgifter. På något sätt kan det kännas bra att man nu konstaterat att en oförutsedd utgift metamorferat till en förutsedd utgift och därmed reducerat risken totalt. Samtidigt kan jag inte undgå att fundera om inte volymen av potentiella oförutsedda utgifter matematiskt tangerar oändligheten. Även om det är teoretiskt intressant, är dock de sannolika oförutsedda utgifterna konstant men dess budget nu mindre vilket ger en högre risk. Dessutom är det jobbigt att i kalkylerna (speciellt för en liten kommun) kalkylera med oändligheten som en parameter.
Jag var tyvärr förhindrad att deltaga på kommunstyrelsesammanträdet på måndagen, men jag tror att en motsvarande argumentation som Donald Rumsfeldt förde om Irakiska massförstörelsevapen, drogs på sammanträdet om budgeten för sannolika utgifter och vad man vet om dem.
Den resulterande klarheten i den ekonomiska situationen lär vara lika talande som närvaron av eventuella massförstörelsevapen i Irak. Ytterligare en likhet mellan Irakiska massförstörelsevapen och kommunkassan kan komma på utfallet också; väldigt nära noll i båda fallen.
Uppdaterad artikel i SkD 2011-11-19