Igår skrev jag om ”the nobel art of self ejection”. I lördags kunde man läsa i tidningen om hur topp-moderaterna sköt ut sig ur Socialnämnden:
”– Under mötet initierade de andra borgerliga partierna ett ärende om att utreda en privatisering av Hagadals äldreboende. Vi [Eva Lindholm och Martin Nilsson] fick inte veta något om det i förväg.
– Det här var droppen. Vi hoppar av från socialnämnden och lämnar in våra avsägelser till kommunen.”
Jag får ändra min parafras av boxningsbeskrivningen till en närmare variant av originalet: ”the nobel art of self demens”. Idag i tidningen visade det sig att man hade ”glömt” äldreboendet på eget initiativ.
Venche Larsson, den sista Moderaten i Socialnämnden kommenterar i tidningen:
”– Det var jag som initierade ärendet. Jag tog upp det på ett gruppmöte med hela M-gruppen i våras. Ingen hade några invändningar vid det tillfället.
– Det var alltså väl känt i partiet att detta skulle komma upp i socialnämnden, betonar Venche Larsson.”
På mötet förra torsdagen handlade det om att ta ansvar och ingen av de ”nya” Moderaterna var beredda att göra det. I stället så fegade man ur och sprang iväg.
För att hävda någon heder tog man till en liten lögn om att man blivit utfrusna och inte fått information om Hagadal. Detta var inte sant, visade det sig.
Hur skall man komma ut ur detta? Skall man officiellt gå ut och förneka att informationen har lämnats på moderatmötet och gräva graven ännu djupare? Medielogiken säger att man skall knipa. Håller man tyst så går det över. Vi får se hur man väljer att göra.
Nu när lögnen har spruckit står där Eva Lindholm med brallorna nere och lång näsa. På vägen ner drogs partikollegan och listtrean, Martin Nilsson, med i fallet. Kanske inte en så bra ledaregenskap för en listetta på Moderatlistan.
Kommer de övriga 26 på Moderatlistan stå bi på vägen ner eller var det den omtalade droppen, som Eva Lindholm refererar till, som gör att man inser att man kanske behöver möblera om redan innan valet? Vem kan kasta ut utkastaren?
Frågan är om ens tusen Pelle-kryss kan lösa situationen för Moderaterna när trådarna till marionettdockan har trasslat till sig. Situationen blir ännu svårare när den politiska trollkarlen Ahlkvist inte är med och kan hålla ihop bygget.
Vad som var en brist på ansvar förra torsdagen när Eva Lindholm lämnade mötet är kanske precis tvärt om när hon väljer att sitta kvar på moderatlistan. Vad var det jag skrev: The nobel art of self ejection kanske behöver tillämpas igen?