Upplysningens tid är inte förbi. Igår berättade jag om krisen som avsaknaden av multimetern innebar. Långt ner i en låda hittade jag den till slut men då bara för att finna kabeln till givaren vara av.
Fram med lödkolven och löda ihop handtaget med tråden. Mycket fin lödning om jag får säga det själv och det får jag ju eftersom det är min egen blogg. Så tillbaka till julgransslingan med stor frenesi. Jag hade räknat ut att jag skulle behöva göra [log2 16] mätningar, vilket exakt är 4 stycken.
Nu blev det fler än fyra stycken mätningar – många fler. Kanske en timme tog det innan jag hittade hållaren vars bleck var nedbänt så att lampans delar inte fick någon anslutning. Än idag vet jag inte om det var gängan eller spänningsanslutningen i botten som inte fungerade. Med emfas vill jag uppmana tillverkarna av julgransslingor att förbättra konstruktionen framgent.
Multimeter och fungerande juleljus.
Så när jag äntligen fick ordning på ljusslingan kunde de närmast sörjande skrida till verket och pynta granen. Förutom lamporna i toppen, är jag tacksam för att krafterna runt omkring mig med stor entusiasm antog utmaningen att få den svenska gröna rödgranen jullik.
Klädd gran i prakt. Gran(n)barnet lyckades inkassera minuspoäng när hon kommenterade att ingen stjärna fanns i toppen.
Och visst blev det bra. Att efter ringa kontakt med shoppinghysterin kunna sitta med en kopp Blossa lättglögg och avnjuta granen, känns mycket trevligt och avslappnande.
Fast även jag dras med i konsumtionismens virvlar runt jul. Nära och kära har jag omkring mig och de har juletidsrelaterade förväntningar. En åttaåring klarar till och med jag av att fixa en julklapp till – värre är det med en kvinna i medelåldern… visade det sig.
För några år sedan gav jag bort vätskeersättning via UNICEFs webbbshop, fast det blev ingen succé. Jag kan väl hålla med om att det inte var så fräckt. Så i år hade jag tänkt att ge bort en get i julklapp via Barnfonden.
Get i paket
Detta var en bra idé tills vi diskuterade vad julen är för oss vuxna. Min krage stramade runt halsen när hon sa att ”även vi vuxna tycker det är roligt med paket”. ”Ja, jo visst…” sa jag och kände direkt att jag var tvungen att ompröva getplanen.
Väl värt att notera är att getplanen inte skall sammanblandas med reaplanen. Den senare inträffar i mellandagarna.
Nåja, vad skall jag då göra med min get när adressaten är ovillig att ta emot den? Tack och lov har jag bloggen till min hjälp – varför inte offsetta geten på bloggen till alla er läsare?
Klicka på länken här, läs julkortet och känn att denna get har du gjort möjlig.
God jul alla läsare!