Idag uppmärksammar även Skånska dagbladet i två artiklar sparkningen av förre socialchefen och tillsättandet av en konsult under en obestämd övergångsperiod.
Jag har har tidigare skrivit om miljonrullningen, men vad som slår mig nu är att det är otroligt tyst om detta – hur i hela friden kan resten av regnbågen och oppositionen sitta tysta under detta vanstyre?
Socialchefen har haft en månadslön på 55000 i månaden. Med arbetsgivaravgifter blir det en kostnad för kommunen på runt 72000 kronor blir kommunens totalkostnad 1,3 miljoner för fallskärmen. Under sommaren och framgent har man haft en tillförordnad chef på posten som även denne kostat pengar.
Det kommer vara otroligt svårt att rekrytera en ny socialchef med tanke på historien. Så därför är det inte orimligt att räkna med att den nya socialchefskonsulten kommer sitta ett år på 75% till den facila kostnaden av 1,6 miljoner.
Totalt landar vi på 3 miljoner kronor ( plus några hundra tusen i interna lönekostnader) för detta enskilda beslut.
Är det någon som känner igen sig? Om ni drar er till minnes så hände precis samma sak förra mandatperioden så kostnaderna och tidsutdräkten för dylikt beslut är väl kända.
Here we go again – konsult och tillförordnad socialchef 2011 när förra socialchefen sparkades.
Skillnaden mot förra mandatperioden var att Eva Carlström hade med radikala principer skapat en dysfunktionell organisation. Peter Hansson hade endast följt politikernas beslut och levererat vad som beställdes.
Sparkningen av Peter Hansson var ett fullständigt politiskt avskedande. Droppen för Susanne Meijer var nog när förvaltningen kom fram till att man kunde spara spara bort frivilligsamordnaren/anhörigstödjaren, vilken defacto hade låg beläggning.
Vad som är än mer konstigt är att fyra av de i regnbågen ingående partierna (Folkpartiet (som då liksom nu är ordförande i nämnden) Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna) har gått med på denna miljonrullning trots att Peter Hansson levererade deras politik.
Detta föranleder ett antal frågor:
- Hur är det möjligt att gå med på en utrensning av en individ på dessa premisser?
- Hur kommer det sig att det inte blev ett ramaskri från oppositionen?
- Vem var det av de gamla femklöverpolitikerna som hade råg i ryggen och stod upp för Peter Hansson och det han gjort i deras namn?
- Och det mest uppenbara av allt – godkände de alla kostnaden på minst 3 miljoner för att bli av med en person som gjort sitt jobb?
Igår kommenterade Susanne Meijer inom ramen för rosornas krig och diskussionerna om toarullen:
– Det är hans ordval, och det får stå för honom. Ett olyckligt ordval, kan jag tycka. Det stämmer inte överens med vår målsättning i majoriteten där vi jobbar för att vara en god och attraktiv arbetsgivare och ha en god personalpolitik, säger Susanne Meijer.
Frågan är om det är en god personalpolitik att sparka medarbetare för att de gör sitt jobb som de har av politiken blivit instruerade att göra?