Vi har under större delen av året varit välsignade med en prognos som cirklat runt 17,5-18,5Mkr minus för Socialnämnden. Men på senaste mötet fick vi en kalldusch när resultatet för helåret summerades till -20,3Mkr. Tre miljoner mer på en omsättning på 327Mkr kanske kan låta litet, men det var en diff som vi inte förutsåg för två månader sedan.
Enligt analysen var det ökade personalkostnader i slutet av året (1,1Mkr), outhyrda platser som inte hade räknats in i resultatet (0,9Mkr), samt ökade inköp av konsulttjänster inom barn- och ungdomsvården (1,3Mkr).
De outhyrda platserna handlar om att det skedde en förflyttning av boende för renovering, men kostnaden för de outhyrda platserna hade inte tagits in i kostnaderna för projektet. Det är något vi i nämnden får ta på oss och ta med till nästa period att hålla ögonen på när fler rockader skall genomföras.
Sjukdomar och semester i slutet på året stack iväg med ökade kostnader för personalen. För barn och ungdomarna siktar vi på det som vi kallar hemmaplanslösningar och att det skall nedbringa kostnaderna. Totalt har kostnaderna 2012 ökat med 7 miljoner sedan 2011 vilket är anmärkningsvärt för en organisation som har varit på kostnadsjakt de senaste två åren.
Men vi behöver vara ödmjuk inför exekveringen. Första året var ett förlorat år på grund av en missriktad politisk ledning och interna stridigheter, medan andra året var fokuserat på att få kontroll verksamheten. Förvaltningens ekonom har bevisat att vi har bra kontroll över över uppföljningen, men vi har inte bevisat att vi har kontroll på ekonomistyrningen – d.v.s. vår förmåga att agera på den ekonomiska informationen som vi samlar in.
Nu går vi in i ett nytt år med helt nya förutsättningar, speciellt med effektuering av den nya organisationen. Vi skall ha med oss vetskapen om att alla förändringar medför risker, även vad gäller ekonomistyrningen. Så från dag ett måste vi ha ekonomiuppföljningen i fokus och det känns tryggt att veta att vi har förvaltningen med oss i detta.
Vi kommer få uppföljning på enhetsnivå och förvaltningen kommer inför arbetsutskott och nämndssammanträden kalla in enhetsledare för att ytterligare genomlysa avvikelser mellan planen och utfallet. Jag är övertygad om att detta är pusselbiten vi behöver för att ha full kontroll.
Så, som invånare frågar du dig när vi kommer ha en Socialnämnd i ekonomisk balans; min gissning är att det kommer inträffa 2014. Vi kommer att kunna adressera halva underskottet 2013 samtidigt som vi har en läroperiod. Resten kommer vi fixa 2014 när vi kan styra och optimera med full disciplin.
Uppdaterad: Läs mer i artikel i Skd 2013-02-20.
Det är roligt att läsa att du tror att ni har läget under kontroll. Det har inte varit så på länge nämligen.
En faktor i sammanhanget är vad ni har för prognoser för framtiden? Kommer tilldelade medel att räcka? Hur ser ert ” kundunderlag ut? Blir det färre barn och ungdomar som behöver vård och hjälp? Minskar de gamla i antal och blir mindre vårdkrävande? Kommer ni att klara av löneökningar utan att minska på personalen?Blir det färre arbetslösa som behöver bistånd?
Det sägs att politiker inte planerar längre än en valperiod. Du bör nog frångå denna utsaga och försöka få tjänstemännen att göra bedömningar en längre tidsperiod.
Hej Björne, med risk att göra dig besviken måste jag nog meddela att du och jag pratar äpplen och päron vad gäller kontroll – när du tittar framåt 15 år på det långsiktiga prognosarbetet så tittar jag som du säger två år (som ironiskt nog sammanfaller med mandatperioden…).
Jag vill mena att vi inte är mogna att göra analysen grundligt som du efterfrågar. Jag stöder till fullo förvaltningen och nämndens prioritering att fokusera på att vi skapar en stabil bas att utgå ifrån. Vi har en pusselbit på plats, med kontrollen, nu skall vi få dit styrningen också.
Utifrån nyckeltal skall vi ha en bemanning beroende på belagda platser och behov och inte tillgängliga platser och schablon. Denna dynamik skall skapas samtidigt som vi introducerar en ny organisation med nya interfaces och arbetssätt mellan organisationerna inom förvaltningen.
Lars-Evald från SPI har haft inlägg i debatten om just detta ärende. Visst, det är en viktig fråga, men jag ser inte att vi har bandbredd att ta denna med prioritet just nu. Vi måste kunna gå innan vi kan springa. Om vi lyckas med det ovan, så återkom om ett år – då skall vi kunna jobba med framtidsfrågorna.
Tyvärr, tråkigt svar från min sida, men jag tror det är en rätt verklighetsnära realism. Om man skall se något positivt i det hela kan man säga att det fina är att till valet 2014 borde vi kunna ha en faktabaserad debatt om framtiden.
Lite märkligt är det att det varje år verka komma som en total överraskning att den ordinarie personalen har 5 veckors semester per år (uträknat på heltids anställning). Denna semester tas i Sverige vanligen ut dels under sommarperioden (juni-aug) och dels någon/några vecka/veckor vid jultid, precis som vid alla andra företag i detta land. Om den ordinarie personalen har ledigt, måste man ta in extra-personal -vilket kostar extra pengar.
Hej, sjuktalen går som en raket i december. Kan inte svara på om det var ett onormalt uttag av ledighet också./PerE.
”Full kontroll” lär man ju aldrig få om budget inte ens är i närheten av att vara verklighetsförankrad. Om budget år efter år är satt alldeles för stramt, så är den enda ”kontroll” man har att man redan från början vet att det faktiska budgetutfallet kommer att bli minus. Etersom det i det här fallet handlar om budget för Socialnämnden, så har kommunen en hel del skyldigheter man inte kommer undan. Kostnaden för dessa skyldigheter varierar per definition från år till år eftersom det handlar om individer som SKA få hjälp med olika saker – och det kan komma väldigt ”oförutsett”. Det är mycket enklare att lägga en budget för t.ex Tekniska nämnden (där det förvissa också kan ske oförutsedda saker).