Fredagen den 17 februari hade Skånskan en artikel om kommande skolnedläggelse i Hörby kommun. Visserligen är det bara en utredning, men bollen har satts i rullning – någon har satt agendan.
Innan du läser vidare ber jag dig att fundera först en stund på varför det inte finns en grundskola i Fulltofta eller Södra Rörum. Jag vet att båda skolbyggnaderna finns kvar, men någon skolverksamhet bedrivs inte längre. Hade Hörby kommun varit en bättre kommun om vi hade haft kvar dessa två byskolor med 2-3 elever i varje?
Frågan är om det är på grund av skolnedläggelse som makrotrenden urbanisering drivs på eller är det så att stadens dynamik och service attraherar mer än landsbygdsskolor? Alla som tänker på urbaniseringen skall inte bara se Önneköp som en byhåla utan inse att hela Hörby är en landsortshåla. Var går gränsen för ”rätten” till en lokal skola? Fulltofta, Östraby, Hörby, Lund? Varför finns ingen gymnasieskola i Pärup eller varför finns inget universitet i Norrto?
Visst kan man desperat famla efter nuet och försöka hålla kvar det som varit så länge som möjligt. Trots det så kvarstår faktum att skolor kommer att läggas ner och nya öppnas beroende på flyttmönster, behov och underlag. De som inte inser det och inte ser makrotrenderna i samhället lever i förnekelse; fakta behöver inte diskuteras som Hans Rosling så träffande konstaterade.
Vad som dock är intressant är hur våra folkvalda politiker väljer att hantera förändringen. Frånvaron av brist på ledarskap, att proaktivt leda en förändring i stället för att vägra eller förneka förändringen, är slående.
För som vi alla vet (eller borde i alla fall veta) stannar inte utvecklingen. Reaktionärer har aldrig varit framgångsrika. Verkligheten kommer i stället tvinga fram en förändring, en förändring som inte sällan ger en suboptimering och långsiktig kapitalförstöring, jämfört med vad en förändring ledd av ett medvetet formande leder till.
Man behöver inte gå längre än till svensk industrihistoria för att få bra exempel på båda fenomenen: Ta varvkrisen där man politiskt och fackligt försökte hålla fast vid en era som redan försvunnit, men där man efter en enorm kapitalförstöring tvingades överge varvsindustrin.
Å andra sidan kan man använda stålkrisen som ett exempel på det goda förändringsarbetet i och med inrättandet av SSAB och det förändringsarbete som där genomfördes – ett mod från politiskt håll att bejaka vad som händer i omvärlden och agera på informationen.
Så därför är det så spännande att se Centern i Hörby omedelbart slå klackarna i backen när diskussioner om reformering av skolorna i Hörby diskuteras. Centerns starke man i kommunpolitiken, Anders Larsson, deklarerar direkt: ”NEEEEEJ” i en artikel i Skånska dagbladet samma dag som ovan refererade artikel.
Men det är musen som ryter – för vi kommer alla ihåg hur upprörda Centerpartisterna var när de ”värdelösa slöjdbänkarna” flyttades från Svensköp till Hörby centralort och där genast blev full funktionsdugliga.
Regnbågens ledare i form av Socialdemokraterna har inte tid att vänta på kusinen från landet; den roll som Centerpartiet frivilligt ikläder sig idag i den styrande Regnbågskoalitionen. Därmed är Centerpartisterna konstant akterseglade i samarbetet.
Så därför kommer det som en överraskning för Centern att just en utredning av nedläggning av landsortsskolor pågår inom Regnbågen. Förste vice ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden är Per-Erik Andersson. Han är trots allt centerpartist och borde, kan man tycka, veta vad som händer.
Om det nu hade varit en jättefråga för Centern, varför har de inte levt rövare i press och politik för att stoppa planerna i sin linda? Populistiskt är det en slam dunk att strida för landsortsskolorna, inget kan vara enklare.
Svaret på frågan antyder taktikern Anders Larsson själv i tidningen:
– Det vore politiskt självmord att gå fram med ett förslag om att lägga ner byskolorna, säger ordföranden Anders Larsson.
Han följer upp med
– Jag har svårt att tro att något parti ställer sig bakom en nedläggning av småskolorna. Jag tror inte att den här frågan över huvud taget blir aktuell innan valet. Vi är helt överens i Centern om att byskolorna ska vara kvar, säger Anders Larsson.
Politiskt självmord för Centern är här att förskjuta de väljare som mot förmodan skulle kunna tänka sig rösta på ett totalt ryggradslöst parti som bygger ett innehållslöst varumärke om landsbygdens bevarande.
Att landsbygdsskolornas överlevnad är brickor i ett spel för närheten till maktens köttgrytor är uppenbart. Citatet ”frågan blir inte aktuell innan valet” visar på att ärendet är reducerat till valtaktik och fullmäktigemandat. Uttalandet implicerar att efter valet ( då man erhållit de extra rösterna som man räknar få genom löftet att bevara landsbygdsskolorna) är det aktuellt med skolnedläggelse om man bara får sitta med i den regerande juntan.
Hur skall man kunna lita på någon Centerpartist i valet i denna fråga (eller någon annan fråga heller) så länge det primära syftet med partiet är att få sitta med i styret, oaktat vilken politik som styret genomför efter valet. Hela denna mandatperiod har man stått bakom socialiseringen av Hörby kommun utan att en enda gång haft en åsikt om det.
Till och med när Regnbågen bryter mot grundbulten i Centerns valplattform om grön energi i ärendet om solpaneler, visade det sig att det viktigaste för Centern är få sitta med vid bordet, inte driva den politik man faktiskt gått till val på och lovat väljarna man skall verka för.
Det är inte sällan man undrar varför våra politiker är verksamma inom politiken? Svaret om ett förtroendeförstörande självändamål ligger allt för nära tillhands för att man skall kunna avfärda det.
Epilog om skolorna
Vad som egentligen pågår vad gäller landsbygdsskolorna i Hörby är att Socialdemokraterna långsiktigt jobbar för alternativet med total skolnedläggelse på landsbygden. Dock kommer det på grund av den politiska situationen ske i två steg.
Första seget är att De la Gardieskolan läggs ner och ungarna bussas till Östraby. Detta kan mycket väl hända innan valet och Centern kan hävda pyrrhussegern att alla fyra skolorna blev inte nedlagda.
Nästa mandatperiod kommer Östraby ha för många elever eftersom tillbyggnaden/renoveringen aldrig hände efter De la Gardieskolans flytt. Utebliven investering hänvisas till den ekonomiska krisen i kommunen och alla andra eftersatta byggnader.
Så med argumentet att det kostar för mycket att renovera Östraby och att transportarbetet kommer bli lika stort för att att bussa barnen från Långaröd till Östraby som från Långaröd till Hörby, kan man i stället satsa på en stor skola i centralorten.
Killhult åker med av bara farten då man inte kan visa på en inflyttning av barnfamiljer… för vilken barnfamilj vågar flytta till en by utan skola…