Jag tänkte gå på fullmäktige i morgon måndag. Numera så är jag inte del i den beslutande kadern, och kanske har jag aldrig varit det heller. Men det finns saker som intresserar mig mer än andra när jag kliver in i det kommundemokratiska finrummet igen.
Något som jag funderat extra på den senaste tiden är ett uttalande som vår tilltänkta kommunalråd Susanne Meijer fällde när regnbågens program presenterades 2014-11-04 i SkD:
Vi har ingen ambition att göra en massa förändringar. Vi vill ta tillvara det som är bra och skapa en plattform för att utveckla och stimulera kommunen, säger blivande kommunalrådet Susanne Meijer (S).
Vi har en kommun som går 15 miljoner back och med en Socialnämnd vars budget och verksamhet inte har pekat åt samma håll på 10 år. När regnbågsbarnen leker så säger man att man diskuterar om saker som man är överens om som Jane Cimmerbeck sa i tidningen 2014-10-18:
Vi fokuserar uteslutande på det som vi har gemensamt och lägger allt annat åt sidan.
Fullmäktiges ordförande har, som jag tidigare berättat om, i tidningen 2014-10-28 konstaterat att det inte finns plats för någon ideologi i samarbetet (ej heller människor med små öron).
Ideologi vs. överdriven pragmatism
Jag har flera gånger de senaste månaderna försökt förklara varför ideologin är viktig och en bild som jag brukar rita upp är den till höger. Vet man inte på ett överordnat plan vart man är på väg så lär man bara springa omkring i cirklar.
Är de så man skall se samarbetet, som de tunna linjerna på bilden? Att den breda regnbågskoalitionen i praktiken innebär att man inte kommer att kunna reformera kommunen och adressera de problem som faktiskt föreligger. Skall man bara prata om saker alla är överens om, inte saker som kräver svåra beslut, då kommer samarbetet inte leda till en hållbar och kostnadseffektiv kommun.
Jag är helt övertygad om att regnbågen kommer kunna köpa in symaskiner till skolan lika bra som alliansregeringen, men hur kommer det gå med att bringa ned socialnämndens kostnadsnivåer till jämförbara kommuners kostnadsnivåer?
Vad är sannolikheten att man kommer lyckas med den korrigeringen när portalparagrafen i programmet verkar vara skrivet av fackförbundet Kommunal. Så här står det på Susanne Meijers blogg om regnbågens program:
Vårt mål är att göra kommunen mer attraktiv att bo och verka i för nya och nu bosatta invånare. Vi skall även skapa en ekonomi i balans. Kommunens arbete skall präglas av ansvar, öppenhet och delaktighet. Personalen skall känna trivsel och uppskattning i sitt arbete. Kompetens och personlig utveckling skall stimuleras. Den anställde skall kunna påverka sitt arbete till glädje för sig själv och Hörby kommuns invånare.
Missförstå mig inte om att personalen inte skall trivas, men det är i sig inget mål. Vi har under fyra år misslyckats med att på boendena hålla bemanningstalen som nämnden har satt upp. Kostnaderna har rusat.
Så om Birger Larsson har haft en tuff resa med det skenande kommunalrådet så är det inget mot vad nästa ordförande i Socialnämnden kommer ha med det Socialdemokratiska kommunalrådet. Till skillnad mot förra kommunalrådets orgier med maktens lakejer, så sitter det nya kommunalrådet på ryggen på den röda, vilt galopperande, hästen Kommunal som är euforisk för att tillgången till krubban är obegränsad.
Så ni som fortfarande funderar på den lätt vulgära titeln så är det med anspelningen på det överdrivna politiska hantverket i form av stolvärmning som jag härmed förutspår fortsätta en stund till. Men vem är jag till att klaga – jag fick ju en korv av LO på Gamla Torg under valrörelsen…