Detta är del tre om debatten kring arbetstidsförkortningen. Läs de två föregående artiklarna om hur man på det personella planet samt på det nationella planet närmar sig frågan kring kortare arbetstid.
- Gärna arbetstidsförkortning men först en bra pension – arbetslivets prioriteringar
- Arbetstidsförkortning och populism
Samhällskontraktet
Man kan inte göra annat än att starta denna bloggning med det klassiska citatet av Leif Östling.
Vad fan får jag för pengarna… inte mycket.
Leif Östling in en intervju med SVT om skatteplanering genom att placera pengar i skatteparadis.
Det är enkelt att säga att pengarna bara försvinner, men faktum är att hela samhället bygger på att det finns skatteintäkter och avgifter från den ekonomiska verksamheten som pågår i ett land. Vad intäkterna går till kan man tänka mycket kring men principen är oomtvistad – pengarna kommer från arbete, både mitt, ditt och Leif Östlings arbete.
Visst kan man ha en vänster-höger diskussion kring hur stor den offentliga sektorn skall var (från en omnipotent stat till ett nattväktarstat) men fungerande framgångsrika stater har vissa attribut som gör dem framgångsrika. Det krävs att befolkningen är:
- utbildad (och bildad) och besitter relevant kunskap om världen omkring,
- hälsosam och befolkningsmässigt stabil,
- skyddad från inre och yttre hot
Det ovan kan man läsa som medborgerliga rättigheter, men faktum är att det också kommer med samma skyldigheter att betala för förmånerna, något som vi kallar samhällskontraktet. Skyldigheterna är bland annat att du jobbar och betalar skatt eftersom du fått en utbildning, har tillgång till sjukvård och trygghet.
Så i perspektivet arbetstidsförkortning betyder det att du som jobbar (och betalar skatt) skall jobba mindre och betala mindre skatt vilket i sin tur innebär att både du och staten kommer få mindre inkomster.
I kort kan man konstatera att samhällskontraktet kommer bli svagare:
- mindre utbildning,
- mindre hälso- och sjukvård,
- mindre trygghet.
Utmaningarna som vi inte kan lösa genom extra vila
Ingen i Sverige kan undgå att reflekterar kring de problem som finns i det svenska samhället vad gäller samhällskontraktet.
Utbildning
Skolverkets analys av skolans utveckling 2023 är att socioekonomiskt svaga miljöer skapar ungdomar med dålig utbildning. Det finns en stark korrelation mellan svag utbildning och anknytning till arbetsmarknaden. Svensk skola genererar utanförskap och mindre skatteintäkter.
Skolverket ser med oro på att kunskapsskillnaderna mellan elever ökar och att en
stor elevgrupp varje år lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans
nationella program.Att lyckas i skolan är en stark skyddsfaktor mot bland annat arbetslöshet och kriminalitet. Det är angeläget att alla nivåer i skolsystemet – staten, huvudmän, rektorer och lärare – samlat
Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2023, Skolverket
uppmärksammar och vidtar åtgärder för att bryta utvecklingen
Skolorna i de utsatta områdena måste rustas genom högre lärartäthet, mer kompetens and mandat hos lärarna samt högre löner för duktiga lärare. Skola och socialtjänst behöver jobba mer för att hantera utanförskapsområdena.
Detta skapar man inte med hjälp av att jobba mindre och det kommer inte att bli billigare innan det blir bättre.
Hälso- och sjukvård
Socialstyrelsens rapport om svensk sjukvård 2023 rapporterar om ojämlikhet inför hälsa samt utmaningar i kompetensförsörjningen. I hög grad korrelerar dålig hälsa med låg utbildningsnivå vilket gör att våra dåliga skolar driver på ökad behov av vård. Sverige har mindre resurspool av potentiella händer i vården samt specialister på grund av att stora delar av befolkningen inte är anställningsbara, även här på grund av dålig utbildning och/eller motivation att jobba.
Vi lever allt längre och andelen äldre ökar snabbt, men ökningen av personer i arbetsför ålder är relativt långsam. Denna demografiska förändring innebär stora utmaningar för den långsiktiga finansieringen av och bemanningen i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Flera regionerna rapporterar också om brist på flera viktiga kompetenser.
Dagens hälso- och sjukvård präglas av hög specialiseringsgrad, och den medicinska och tekniska utvecklingen ställer fortsatta krav på hälso- och sjukvårdens- och tandvårdens personal och organisering. Förändrade vårdbehov innebär även behov av att bemanna verksamheterna med rätt kompetens,
främst inom primär- och närvård, geriatrik och psykiatri. Det är inte bara viktigt att ha rätt kompetens i verksamheterna utan också att kunna behålla befintlig kompetens. Uppgiftsväxling, teamarbete och flexibla arbetsmodeller för att främja lärandemiljöer är viktiga komponenter i arbetet samt att använda möjligheterna med digitalisering och välfärdsteknik.För att möta de nuvarande och framtida vårdbehoven är kompetensförsörjningen avgörande när det gäller att skapa en effektiv och hållbar hälso- och sjukvård.
Tillståndet och utveckling i hälso- och sjukvård och tandvård – Lägesrapport 2023, Socialstyrelsen
Arbetskraftsbrist, behålla personal, högspecialiserad, verksamhetsutveckling – nyckelord för att kunna uppnå en god folkhälsa.
Detta kommer inte uppnås genom man jobbar mindre, utan att fler bygger kompetens och kan ta välavlönade jobb inom vården – detta är inte gratis.
Trygghet
Trygghet handlar om friheten från brott, inte bara de faktiska brotten, utan även den upplevda risken för att bli utsatt för brott. Det finns två perspektiv kring detta – nationellt och internationellt. För nio år sedan skrev jag denna artikel i ämnet om Nedmonteringen av våldsmonopolet och de fyra kanonerna i Boden. Det har inte blivit bättre sedan dess…
Nationellt
Med skjutningar var och varannan dag är det ingen tvekan om att tryggheten har försämrats. Dödligt våld (drivande faktor till upplevd otrygghet) inträffar i kriminella miljöer, eller våld mot kvinnor i hem miljö/partnervåld eller vid spontanbråk/affektstyrda våldshandlingar. Ökningen sker i den första kategorin.
Studier visar att ökningen av dödligt våld är koncentrerad till skjutvapenfall, typiskt sett riktade mot unga män i socialt utsatta områden, och man har funnit tydliga kopplingar till kriminell miljö och illegal
droghandel. Brås tidigare analyser tyder på att det inte finns något annat land i EU där en liknande trend kan observeras, även om det har konstaterats att gängbrottsligheten är ett tilltagande problem på flera håll inom kontinenten.Brås årliga Nationella trygghetsundersökning, visar att andelen personer i befolkningen (16–84 år) som i stor utsträckning oroar sig över brottsligheten i samhället har ökat från 46 till 53 procent mellan 2022 och 2023. Det är rimligt att anta att det ökande skjutvapenvåldet har varit en bidragande faktor.
Dödligt våld i sverige sedan 1990 – omfattning, utveckling och karaktär.
Det är ett tydligt bevis på att samhället under en längre tid har fått stå tillbaka så att de kriminella miljöerna har kunnat växa till sig. Här krävs en omfattande upprustning av rättsväsendet för att inte bara komma till rätta med våldet utan även de kriminella gängens infiltration av det civila samhället.
Poliser skall rekryteras, domstolars kapacitet utvidgas och fängelseplatserna mångdubblas – en nödvändig kostnad för att korruptionen inte skall sprida sig mer utanför dessa miljöer och att de kriminella inte skall dominera svenska gator och torg.
Internationellt
I och med Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022 har det blivit uppenbart för alla att vi har ett mastodontprojekt framför oss att bygga upp både det civila och militära försvaret för att kunna möta en miljö med mycket högre konfliktläge, både i form av desinformation samt fysiska kampanjer.
Civilförsvaret handlar om allt från skyddsrum till att säkra elförsörjning och datakommunikation. Det innebär även att vi som land försörjningsmässigt skall klara oss att vara avskurna från omvärlden och inte kunna förlita oss till import (eller den ekonomiska skadan av att inte kunna exportera). I ett land där endast ett litet antal flyktingar har upplevt krigets umbäranden, hur lång är resan från naivitet till realpolitik och hur mycket kommer den kosta?
De militära förmågorna skall gå från ett insatsförsvar i andra länder till att bygga upp territorialförsvaret av Sverige samt att kunna operera på andra länders mark in om ramen för NATO. Vi skall leta fram ungdomar som kan relatera till nationalstaten Sverige och dess fysiska existens för att vara motiverade att genomföra militärtjänst.
Som om det inte vore nog med att vi skall upprusta oss själva – vi skall även leverera vapen och ammunition till Ukraina så att vi slipper ha kriget på vår egen mark.
Tro det eller ej, men allt detta kommer kostar pengar och mängden pengar som detta kommer kosta är signifikant.
Vem är det som bidrar?
Tro det eller ej, men de som betalar för den ovan nödvändiga samhällsupprustningen är de som jobbar och genererar värde. Eftersom vi redan har världens åttonde högsta skattetryck finns det inte så många möjlighet att höja skatten mer utan att skada viljan att jobba. Valet är att antingen så drar vi ner på samhällsbyggandet och ställer in oss på en kommande insomning av av den svenska välfärdsstaten eller så behöver fler jobba och skapa värde.
Låt oss titta på hur värdeskapandet pågår i Sverige.
Utav en arbetskraft 5.72 miljoner invånare är 5.19 miljoner sysselsatta. Om denna grupp skulle arbeta heltid skulle varje arbetare leverera 2022 timmar arbete per år; det verkliga värdet för Sverige är 1440 timmar per år, vilket motsvarar 69%.
För att sätta dessa 69% i perspektiv så kan man jämföra internationellt med hur mycket man jobbar per år.
Sverige ligger i botten och ingen gör kopplingen till varför arbetskraften är så dyr, varför kronan tappar i värde, varför skatten är så hög. Ingen ställer sig frågan varför polis, sjuksköterskor och lärare går på knäna – är de för många, kan de gå hem med betald ledighet? Om vi fortsätter med mer rättighetsledighet har vi möjligheten att göra det ännu värre.
Konklusion
Vad tar man med sig från denna resa från tyska tågstrejker, via LO kampanjer till samhällskontrakt?
Jag skulle vilja referera min slutkläm av min bloggning precis efter att Putin gått in i Ukraina om vad man skall göra som privatperson:
Din roll, likt som min roll, är att på måndag gå till jobbet och fortsätta jobba, minska din energiförbrukning och oljekonsumtion och betala din dyra elräkning som gräver djupt i din ficka på grund av brist på rysk gas. Det är detta som avsätter Putin – du behöver bara fortsätta precis som innan hans anfall på Ukraina, men nu vet du bättre än att gnälla som en populist – du och jag är en del i den episka kampen om vem som har rätt att definiera hur världsordning skall gestaltas.
perelis.se 2022-02-26 – Inget förändrades denna veckan…
Låt oss uppskatta föräldraledigheten när man som mest behöver den och inte smeta ut den över hela arbetslivet. Låt oss uppskatta att sjukvården håller ihop som den gör och inse att det är du själv som betalar vi skattsedeln. Låt oss uppskatta att vi har ett pensionssystem som inte är bankrutt och där du sparar varje månad och har din egen pott.
Det enda vi kan göra i upprustningens tidevarv då vi skall upprusta hela samhället, är att se till så alla som vill vara del av samhället också bidrar – samhällskontraktet behöver upprustas även det – varje timme räknas.
Jobbar du inte dina timmar – fråga dig själv vad du kan göra för samhället, inte vad samhället kan göra för dig. Hittar du inget svar på frågan, kommer utarmningen av samhället ge dig svaret… och motivationen.