Plattan på väggen är återvinningsstation ikväll
Kvällens Melodifestival är det den så kallade ”Andra chansen” där de som har blivit utslagna skall tävla igen. Helt bisarrt för man har ju konstaterat att de inte är bäst, inte ens i deltävlingarna från där de kommer.
Om en vecka skall man tävla mot samma bidrag som man blivit utslagna av en gång innan. Det är ju bara humbug alltihopa. Finns det ingen determinism i Melodifestivalen? Skådespel till folket…
När jag hade kommit så här lång i bloggningen så dyker Tiffany Persson upp på TV där borta på väggen och kommenterar just paradoxen med ”andra chansen”.
Inte bara jag fick mig en känga – även hela Hörby lyckades Tiffany Persson känga till när hon konstaterade att Staffanstorp är, jämfört med Hörby, en metropol.
Hur som helst, nu sitter jag här och kollar i alla fall av solidaritetsskäl. Fast egentligen väntar jag mest på att vi skall starta kvällens avsnitt av House of cards. Del två i kväll….
När jag tror att programmet går mot sitt slut så skall man rösta en gång till!!! Tar det aldrig slut med snabbrepriser och röstningar fram och tillbaka. Enda ljuspunkten är att det nu plingar till i maillådan om att Lars Eriksson kommenterat Ahlkvistens påhopp angående det lokala turistäventyret.
Tiffany Persson
I och med Tiffany Perssons skämt om Hörby så har varumärkesbyggandet för Hörby i Mittskåne fått en ännu större uppförsbacke än vad kommunalrådet lyckas ordna med sina eskapader inom det kommunala politiska dramat.
Nu var det länge sedan jag kollade på tavlan, men är Tiffany Persson med på Hörbytavlan? Kanske jag skall smyga ner under nästa omröstning och rita dit henne med en mörk pastellfärg.
Nåja, artisternas röstningsrobotar verkar gå för högtryck i kväll med alla dessa röstningar – det måste kosta massor med pengar att vinna i Melodifestivalen. Nej, finns det någon glass i kylskåpet?