Så då var det slutlekt och regnbågen förpassades till historien i och med valet den nionde september. Från Moderaternas rekordval 2010 där de fick 15 mandat har man nu gått till endast fyra. Sverigedemokraterna har gjort precis motsatt resa – det enda som är samma är att vinnarna hade valvaka på Stora Hotellet i Hörby.
Sedan Eva Lindholm från Önneköp slog klorna i det lokala Moderatpartiet i Hörby har absolut inget gott kommit ur det. Faktum är att under mandatperioden har hon i sin strävan efter total hegemoni internt lyckats göra sig av med den lilla hjärnkapacitet som trots allt fanns kvar. Nu är det äntligen slut… skulle man kunna tro.
Även Socialdemokraterna gjorde ett katastrofval vilket innebär slutet för Hörbys egen Mona Sahlin – Susanne Meijer. Efter en mandatperioder av ekonomisk moras med skattehöjning, absurda inköp av flyktingvillor, svikna löften i detaljplaner, eftersatt underhåll av kommunens byggnader, ekonomiska uttalanden som att flyktingströmmen inte påverkar Hörby ekonomiskt, ja, då har det varit en naturlig konsekvens av väljarna i Hörby att ge henne sparken.
Hade det varit någon ryggrad i damerna Meijer och Lindholm så hade de avgått – men det är svårt att tänka sig. Båda två kom till respektive makt som en konsekvens av Ahlkvist-eran som raserade allt vad politisk anständighet var. 2014 hade skandalerna i Hörbypolitiken blivit så omfattande att till och med Socialdemokrat kunde bli kommunalråd i Hörby.
Dock finns det ingen tradition av politisk anständighet i Hörby. Politikerna måste bäras ut från sina poster i Hörby antingen efter att de blivit fått en kniv i ryggen av sina partikollegor (som undertecknad) eller att de dött en naturlig biologisk död.
Nu skulle man kunna tro att Sverigedemokraterna gjort ett superval. Icke – det är bara en naturlig konsekvens av att väljarkåren i Hörby är generellt borgerlig/konservativ samt att de övriga partierna är fullständigt värdelösa. Missförstå mig rätt – Sverigedemokraterna är rätt positionerade med endast bejakandet av de två faktumen att invandrarungdomar från Balkan och Afghanistan förvandlat Hörby centrum till en free-fire zone, med ett i praktiken utegångsförbud för varje normalt funtad Hörbybo, samt utpekande av kostnaderna för flyktinginvandringen i välfärden.
Nej, Sverigedemokratnernas verkliga framgång kommer mer från de andra partiernas oförmåga att göra sig av med köttberget av dinosaurier från en tid när det inte var lika tydligt vilken sorts politiker man hade valt. Efter att provat Socialdemokraterna 2014 var Sverigedemokraterna det enda oprövade kortet kvar. Det är ungefär samma megatrend i Hörby som i Sverige, Europa och världen i stort men i Hörby får vi en multiplikationsfaktor på grund av galenskaper i närtidshistorien med monumentalmålningar och allmän lekstuga med skattepengar.
Det är inte svårt att se en regeringskoallision i Hörby givet att samma principer gäller som förra valet – flest arvoderade ordförandeposter i den politiska huggsexan vinner. Med Sverigedemokrater och SPI tillsammans finns det 18 mandat. Tre mandat kvarstår innan en majoritet har skapats. Det räcker med ett borerligt part för att uppnå en majoritet, vilket parti som helst från Moderaterna, Folkpartiet eller Centern och en starkare majoritet än den förra regnbågen kan skapas.
Visst kommer vi få oss till dels vår del av tokigheter från ett sådant styre. Men den mängd tokigheter som Ahlkvist och Meijer radade upp i parti och minut kommer har det nya styret inte förmåga att leverera – de är helt enkelt inte lika galna.
Givet alla dessa partiers historiska mått av flexibilitet vad gäller etik, löften till väljare, ideologisk mognad, regeringkompetens, typen av humankapital i leden, jag då har vi inga som helst problem. Logiken i denna optimistiska bloggning ligger i att det kan bara bli bättre!
Grattis Hörby….