I veckan har ärendet om barnmorskan som vägrade vara inblandade i aborter fått ny aktualitet. Detta efter att det visats och erkänts att kampanjen för att en barnmorska skall kunna vägra vara inblandad i aborter har finansierats av kristna högern och dess pro-life organisationer i USA.
Ellinor Grimmark försökte bli barnmorska i Sverige
Svenska staten dömde i tingsrätten 2015 att vägra att utföra aborter som barnmorska utgjorde giltigt skäl för att inte anställa personen, d.v.s. det var inte diskriminering. Land skall med lag styras – helt rätt beslut.
Kontentan är att det går inte att komma till Sverige, som är ett samhälle som i grunden baseras på sekulära principer, och ändra samhället med hjälp av fundamentalistiska penningstinna organisationer. Man skall inte kunna pracka på svenska samhället andra normer eller kulturer genom pengar.
Jag kände själv att det var fantastiskt skönt att staten satte ner foten och inte accepterade andra kulturellt betingade uppfattningar som hade satt Sverige på ett sluttande plan vad gäller vår hållning till kvinnans rätt att själv styra över sin kropp.
Dessa åsikter som pådyvlar vad kvinnor skall och inte skall göra kommer från alla möjliga religiösa håll – gäller allt från aborter till burkor. Sverige är ett sekulärt land och skall så förbli. Sverige skall framgent hålla med samhälleliga servicefunktioner som är kulturellt neutrala – att komma och säga under en slogan om kulturell mångfald, att aborter är fel eller att kvinnor skall bära slöja, då måste vi som samhälle sätta ner foten.
Som vi i exemplet med barnmorskan i Eksjö sett så är detta med kulturell mångfald inte ett oproblematiskt begrepp. Snarare är det väldigt svårhanterligt.
Eftersom jag är på resande fot i Tyskland denna vecka missade jag det så förutsägbara skådespelet på Fullmäktige i måndags; det gällde ärendet om krav på kulturell mångfald för att få föreningsbidrag i Hörby kommun. Men utifrån Skånskans rapporterade 2017-02-01 så kan vi se naiviteten hos den styrande regnbågen i Hörby breda ut sig vad gäller viljan att uppnå ”kulturell mångfald”, vad det nu är.
Jag gissar att det i debatten inte skedde någon problematisering av begreppet men väl, enligt tidningen, en massa övertoner om rasbiologiska idéer. Jag har läst Stefan Borgs anförande och jag delar i grunden hans argumentation om tillit och det frånvarande behovet av ”kulturell mångfald”. Jag delar även hans tolkning av flyktingkonventionen.
Den samlade regnbågen på tidigare fullmäktigemöte. Matilda Modig i brun(!) tröja för dagen.
Så då kommer bevisbördan att otvunget hamna hos opponenterna till Stefan Borgs argumentation. Där verkade Matilda Modig vara mest oförblommerat för kriteriet om kulturell mångfald i föreningsbidraget.
Enligt LinkedIn så är hon Socionom och jobbar inom Socialtjänsten i Malmö. Är det så att hon i den rollen tar hänsyn till vilken kultur personen kommer från eller att den sökande besitter en visst mått av mångkulturell förmåga för att få erhålla samhällets tjänster?
Det är så fundamentalt att samhällets rättigheter tillfaller medborgarna oavsett kulturell bakgrund. Givet utgången är det inte utan fog man kan sluta sig till att det finns en uppenbar risk att Matilda Modig är konsekvent även vad gäller att det är OK att villkora aborträtten. Detta deduceras givet att kulturell mångfald är en universellt tillämpbar princip precis så som Ellinor Grimmark argumenterade i tinget.
Vidare är det så att när man väl säger sig vilja ha mångkultur då öppnar man för alla kulturyttringar. Man kan inte bara begränsa till att vara talibankramare, man måste även med öppet hjärta ta emot järnrörsdemokrater.
Därför kan man inte undgå att skratta åt inkonsekvensen när man läser att ABF visst verkar för mångkultur men Susanne Meijer säger i tidningen att hon är glad att Sverigedemokraterna inte kommer in på ABF.
Anledningen till att jag kan hålla på och argumentera runt i ärendet är tvåfalt:
Orsak ett: att begreppet kultur är så odefinierat och generellt. Det kan vara allt från religiösa kulturyttringar till etniska och politiska. Sök och läs på nätet om problematiseringarna av begreppet kulturell mångfald så förstår ni vilka lågpannade teser från den styrande regnbågen i Hörby som legat till grund för beslutet.
Orsak två: mångfalden kommer från individernas diversitet och inte deras gruppering eller klassifiering. Jag jobbar dagligen med kineser, indier, tyskar och även svenskar. Det går bra, för att de tillför i egenskap av de individer de är, inte utifrån de kulturer de kommer ifrån. Du sätter aldrig upp en arbetsgrupp med hänsyn taget till ursprung utan bara utifrån uppgiften som skall lösas. Argumentationen om kulturell mångfald är ett systemtänk som grundar sig i önskningar att hantera grupper i stället för individer, precis så som socialismen alltid velat göra.
Att Socialdemokratin får med sig lydpartierna i regnbågen på att ideologisera föreningsbidraget är skrämmande. Min förhoppning är att stödpartierna inte har tänkt färdigt eller kanske bara röstade fel… igen.