Under ett numera sällsynt besök i Hörby hade jag chansen att gratis få mig lite underhållning till del genom att se skådespelet ”Fullmäktige” i Hörbysalen i kommunhuset. Gratis och gratis… det var det kanske inte. Man har ju betalt hutlöst mycket skatt men något skall man väl ha tillbaka.
Just detta fullmäktigemöte var intressant eftersom två ärenden handlar om att öka kommunens riskexponering för framtida utgifter. Majoriteten hade dels kommit fram till att permanent hyresgaranti var en lysande ide och dessutom att shoppa loss i bostadsbeståndet var en mycket kostnadseffektiv idé för att ge nysvenskar tak över huvudet.
Som om inte det var nog så pågår det arbete med en investeringsplan för kommunens fastigheter. Moderatledaren pucklade på kommunalrådet med frågor som ställt angående detaljerna i investeringsplanen varpå kommunalrådet kontrade med att det var inte så noga utan det var mest för att ge förvaltningen något att jobba med.
Att saker och ting generellt inte är så noga för kommunalrådet Susanne Meijer har det aldrig rått något tvekan om och vi fick det bekräftat på mötet flera gånger. Men mest tydligt blev det under replikväxlingen där Susanne Meijer berättade om en kille från Arlöv som bodde i Hörby och hade ett barn som var några månader gammal. Killen och Susanne hade suttit i kommunens kafeteria och personen hade frågat om hyresgarantin. Personen i fråga hade en betalningsanmärkning och letade efter en större lägenhet.
Susanne hade då berättat att om majoriteten får igenom sitt förslag kommer killen att kunna ansöka om en större lägenhet och kommunen kan då besluta att man går in och garanterar hyran till den hyresvärd som följer ekonomiska normala ekonomiska principer om risk och säkerheter. Efter att ha hört detta funderade jag hur kommunalrådet kan lova en sådan sak – jobbar hon som handläggare på Soc också?
Eva Lindholm går då fram och tar upp ett annat perspektiv. Hon ifrågasätter lämpligheten att hänga ut kommunmedborgare på det viset som hon gör. Susanne Meijer går då ut och ger svar på tal. Hon hade minsann fått tillåtelse att prata om samtalet och dessutom så var killen inte från Arlöv.
Kvick som en vessla är Eva Lindholm uppe i talarstolen och konstaterar att Susanne Meijer står och ljuger i talarstolen. Det annars så debattvilliga kommunalrådet fann det för gott att inte kommentera just detta påstående.
Att vi har ett kommunalråd som är så generös i sina tolkningar om vad som kan sägas, speciellt i talarstolen i fullmäktige, är inget annan än en jätteskandal. Speciellt efter kvällens ärenden som verkligen riskerar att sätta kommunen i en svår ekonomisk sits framgent.