Det har varit pressträff med den styrande vänsterkoalitionen i Hörby bestående av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Folkpartiet. Pressträffen handlade om den nya budgeten för 2016. Inbjudna var pressen och (till sist även) de två stödpartierna Kristdemokraterna och Centerpartiet.
I dagens lokala tidning Skånska Dagbladet berättas det vad som sas. När jag nu sitter och läser referaten så tänker jag bara ”mon Dieu”.
Den starka skattehöjarkraften inom Hörbypolitiken – Socialdemokraterna och Folkpartiet driver på i samförstånd
Kommunalrådet Susanne Meijer säger följande:
Efter många kloka och konstruktiva samtal kan vi nu konstatera att vi inte är eniga. Det är ett misslyckande.
Att komma fram till ett misslyckande efter uttömmande samtal torde i mina öron tyda på att den gemensamma grund man baserat samarbetet på inte existerar.
Skånskan skriver:
Under presskonferensen var partierna måna om att ge sken av att samarbetet fungerar bra.
Det är för mig otroligt att man ens kan leka charaden på en pressträff när det är så uppenbart att man inte har ett fungerande samarbete. Igår skrev Skånskan om socialchefskicken och det är bara toppen på ett isberg där stödpartierna inte har varit inblandade i det omfattande vanstyret.
Vad är det för samarbete som hänvisas till? Ni kommer väl ihåg vad jag skrev om för exakt ett år sedan, att regnbågen bara skall samarbeta om de saker man är överens om. Historien har visat att det har blivit sant.
Är det någon som är överraskad
Jag hänvisade även för ett år sedan till att Tobleronedivisionen gjort sitt inträde. Som ett exempel kan jag ta uttalandet i tidningen av Susanne Meijer säger
Vi tre – S, MP och FP – lägger fram förslaget om höjd skatt med 75 öre, så får vi se var vi hamnar.
Kommunalrådet ser även möjligheter till 99öres höjning – vi får se var det hamnar. Vad är det för idiotpressträff som S, MP och FP hade bjudit in till? Man är inte färdig med budgetarbetet och man har inte regeringspartierna med på båten. Då går man ut och håller pressträff och säger att man är oeniga, att man inte vet behoven men man har ett förslag… på 75 öre… eller 99öre. Mon Dieu!
Jag kan bara glädjas av Kristina Hansens kommentar i tidningen:
Samarbetet totalt sett i majoriteten fungerar rätt bra även om det stundtals har varit lite för tydlig S-prägel. Att vi kan gå ut och säga att vi inte är överens i skattefrågan öppnar upp för demokratin.
Detta är i grunden ett test om denna oheliga allians mellan rabiata skattehöjare och högerpartier verkligen är en sund skapelse. Det är sunt att den till sist prövas demokratiskt och då inte bara från perspektivet arvoderade poster utan även från perspektivet politikens innehåll.