Ett helsidesuppslag i Skånskan om vårt kommunalråd. På frågan om misslyckanden skriver tidningen
”När han får frågan om områden i politiken där han misslyckats för han rondellutsmyckningar på tal.
– Det är en detalj. Men något vi pratat om sedan 2003, men aldrig kommit någon vart med.”
Med ett underskott på 30 miljoner i Socialnämnden, oavsett hur underbudgeterad den må vara, så kan jag säga att det finns större misslyckanden än avsaknad av en rondellhund utanför ICA.
Med palatskupp mot socialnämnden när han inte fick bestämma själv med sin proxy i nämndledningen? Men ack nej, det var rondellutsmyckningen som var misslyckandet.
Med en misslyckad medborgardialog och demokratisk förankring har översiktsplanearbetet körts i en återvändsgränd på grund av prestigeprojektet i form av vindkraftsverken på Linderödsåsen. Rondellutsmyckningen var ett större problem.
Med en splittrad politikerkår uppnådd genom toppstyrningen och tänjandet av regler för allt vad gummibanden tålt. Arvoden till väninna var mindre problem än gräset i rondellen?
Det blev ännu tydligare med denna kommentar i tidningen att kommunen var ett verktyg för att förverkliga drömmar om att skapa den mittskånska kulturhuvudstaden till varje pris.
På något vis så känns det tryggt att vårt kommunalråd, så distanserad från de verkliga problemen i kommunen, lämnar skeppet. Bakom sig lämnas dock ett återuppbyggnadsarbete både på demokratins och ekonomins arena.