Under den senaste veckan så har Socialdemokraterna deklarerat att även de är emot vindkraftsparken på Linderödsåsen. Tidigare kom Moderaterna ut från garderoben med samma budskap.
Därmed har hela det politiska spektrumet i Hörby konstaterat att vindkraftsparken inte är en bra idé. Frågan är då varför denna utredning har pågått så länge som den har.
De drivande krafterna har vållat enorm skada; massor av pengar har gått in i projektet. Men den ekonomiska förlusten är dock mindre än det mänskliga priset för de boende i området har drabbats av en daglig oro för hur framtiden skulle se ut.
Utredningsvägen har varit kantad av frånvaro av insyn och respekt för de drabbade på Linderösåsen som, när de försökt komma i kontakt med ledande politiker, har fått kalla handen eller mötts med tystnad.
Min poäng med denna text är att påvisa den brist på etik som har visat sig bland de politiska toppechelongerna gentemot medborgarna. Den etiska grunden är nödvändig för att det demokratiska systemet skall fungera. Här har det gått för långt i Hörby; det har korsats en gräns ännu en gång i Hörby.
Den extrema toppstyrningen som vi har haft har konkret visat på att dessa politiker har sett mer till sin egen möjlighet att utöva makt än att se till det allmännas bästa genom att tillgodose den demokratiska processen och insynen.
En av de anledningar till att Centern blev mitt val är att man förmådde att hantera detta problem. Tidigt tog Centern ställning mot toppstyrningen och för tysta områdena. Därefter har partiet bedrivit en konsekvent linje, bland annat med mitt engagemang för frågan.
I fallet med Moderaterna och Socialdemokraterna finns toppechelongerna kvar på listorna. Detta är troligtvis den enskilt största bidragande orsaken till att kommunikationen lät vänta på sig till valrörelsens elfte timma.
Den uppenbara frånvaro av etik inom dessa partier gör att trovärdigheten i utspelen är mycket låg. Kommunikationen baseras på ett triangulerande mellan politiska dagsländor för att vinna kortsiktiga opinionsvinster.
Hur kommer det sig att dessa stora partier inte är mer konsekventa och drivna av en övertygelse? Vad betyder för människors trygghet att de stora partierna svänger likt de små missnöjespartierna SD och SPI mellan olika ståndpunkter?
Det är här som etiken kommer in – förmågan att utifrån slutledning om vad som är det rätta sätta upp en tankemodell och ett handlingsprogram utifrån de grundläggande värderingarna. Det är uppenbart att nämnda partier inte har grundat politiken och förhållandet till allmänheten i en sund etik.
Får vi inte ordning på detta i kommunen har vi ytterligare fyra turbulenta år att se fram emot. Valet är ditt den 14 september att välja bort toppstyrningen och få upp etiken på dagordningen.
