Eva Lindholm har fått ikläda sig, om än frivilligt, rollen som städare i Moderaterna. Med stor frenesi har hon angripit alla inom den egna partigruppen som har haft en förmåga att bilda sig en åsikt om politiska sakfrågor i kommunen.
Det har varit ett systematiskt utkastande av individer från Moderaterna för att få bort varje tillstymmelse till åsiktsmotsättningar. Homogeniseringen är total och kvar finns lättmjölkspartiet som jag skrivit om innan.
När vi nu trodde att det inte var möjligt att kasta ut fler ur partiet, då händer det igen. Denna gång med en lite twist, men det gör det hela bara ännu mer intressant.
Förra veckan fick vi ytterligare en pusselbit till hur Moderaterna fungerar i Hörby. Susanne Meijer berättar på sin blogg:
”… moderata gruppen inte var eniga, mitt i diskussionerna och efter ajourneringen så reser sig första namnet Eva Lindholm samt Martin Nilsson även han högt upp på deras fullmäktigelista. De går under förhandlingen utan att säga ett ord. Ingen förstår någonting.”
Lars Eriksson, även han på mötet och med på ajourneringen, skriver så här på sin blogg:
”Efter en ganska lång diskussion i ajourneringen kommer gruppen fram till ett gemensamt förslag i frågan. När mötet återupptas får de två Moderaterna kalla fötter ocn lämnar hastigt mötet.”
När Eva Lindholm och Martin Nilsson skjuter ut sig från ett socialnämndsmöte är det bara en exemplifiering om hur Moderat konfliklösningsmetodik fungerar i praktiken. Finns det åsiktsmotsättningar, då måste någon kastas ut för att få lugn och ro. Det låter lite som 6-6A anmälan från gatukontoret.
Fokusera på personfrågorna och strunta i politiken är melodin. Naturligtvis är konsekvensen ett oändligt intrigerande. När sedan intrigerandet används som förklaringsmodell för den kommunala verksamheten, ja då kommer man fram till att det pågår en konspiration mot Moderater i Socialnämnden.
Så här kommenterar man i Skånskan:
”– Det här var droppen. Vi hoppar av från socialnämnden och lämnar in våra avsägelser till kommunen. Vi kandiderar dock fortfarande i valet, säger Eva Lindholm.”
”dock fortfarande” – För mig så låter det som om man redan umgås med tankarna att även skjuta ut sig från kandidaturen till fullmäktige i höst.
Frågan är vad Martin Nilsson gjorde som tjänstgörande på ärendet över huvud taget. Han borde anmält jäv med tanke på relationen mellan fältarna och aktivitetshuset där herr Nilsson är anställd.
Det är inte lätt att vara rookie inom politiken när man inte förstår att jävsinstitutet finns inte bara för att skydda beslutet utan även skydda sin egen privata sfär och misstankar om egenintresse.
Nu har Moderaterna satt dessa båda rookies i toppen på listan och det är nu den verkliga resan startar. Likheterna mellan den gamla bergbanan på Liseberg och Moderatlistan i Hörby är slående. Sitter man längst fram är det en sjujävlars resa upp och ner, men längre bak i tåget sitter den som kör alltihop.
Nåja, i korten ligger att Skerup inte skall sitta på sjätte plats efter valet. Hur skulle det se ut om de andra partierna skulle söka upp marionetten för att diskutera kommunens framtid? Hela planen torde bygga på att Skerup kryssas förbi hela startfältet på moderatlistan. Denna händelseutveckling synes vara en lågoddsare med tanke på de många nöjda hyresgästerna.
Men den stora fienden finns alltid utanför det egna laget. Så här står det i Skånskan i ovan artikel:
Hon [Eva Lindholm] och Martin Nilsson hoppar nu av från socialnämnden. De uppfattar det som att de andra borgerliga partierna i allt högre utsträckning fryser ute Moderaterna och kör sitt eget race.
Det är ju helt paradoxalt – faktum är att de moderater som de själva har fryst ut från Moderaterna har mottagits varmt av de andra partierna.
- Jag och Lars Eriksson har gått till Centern och välkomnats med öppna famnar,
- Louise Hedlund är nu tvåa på Kristdemokraternas lista
- Staffan Salomonsson återfinns i Folkpartiet och
- Bengt Hedlund står högt upp på SPIs lista, både kommunalt och regionalt.
Det kan man kalla allt annat än utfrysning. Bilden av utfrysning av Moderater av andra partier stämmer bevisligen inte.
Men låt mig lansera en teori:
Är det så att man är för politiskt insignifikant för att frysas ut, så måste man frysa ut sig själv för att bevisa för sig själv att man spelar roll.
Vad tror ni om den teorin?