Konsekvensen blir att våra vägar skiljs

Problemen inom politiken i Hörby har varit tydliga under lång tid. Före jul skakades korgen med bollarna om ytterligare i och med Lars Erikssons partibyte. Nya kommentarer bubblade upp till ytan med en effekt att dimmorna lättade. För första gången kom en värdering från moderat regional nivå.

Avsaknad av probleminsikten är uppenbar även på moderat regionnivå. Lars-Ingvar Ljungman kommenterar i SkD 2012-11-11 angående Lars Erikssons partibyte:

Den nya gruppen har kommit samman på ett bra sätt. Eva Lindholm har gjort ett utmärkt arbete under svåra omständigheter och lyckats ena gruppen.

Genom att försöka censurera publicerat material, genom att stänga av medlemmar från möten och genom att plocka bort medlemmar från provvalslistor har gruppen ”enats”.

Eva Lindholm kommenterar Lars Erikssons avhopp i samma artikel:

Han stängdes av för att han inte var beredd att vara en del av laget och följa de regler som vi har.

Det fel som jag och Lars Eriksson begick var att vi inte censurerade våra bloggar för att ta bort kommentarer som kommunstyrelsens ordförande i Hörby, Lars Ahlkvist, gjort på dessa. Detta ”utmärkta arbete” för att citera moderatpampen Ljungman har inte skett genom några regler utan genom godtycke och politiskt-taktiska övervägande.

Det är på dessa premisser som Moderaterna i Hörby numera existerar. Att gruppledaren före omröstningar i fullmäktige hotar med bannlysning om partiledningens linje inte hålls talar emot Lars-Ingvar Ljungmans utsago om att gruppen har ”kommit samman på ett bra sätt”. Drivkrafterna bakom sammanhållningen är så långt ifrån man kan komma min uppfattning om hur ett parti skall fungera.

Det har blivit uppenbart för mig att det är ett systematiskt värderingsmässigt hyckleri som pågår inom Moderaterna med beslut i slutna rum av inofficiella grupper. Det som var ett haveri i den demokratiska processen internt inom Hörbymoderaterna under Lars Ahlkvists ledning har utvecklats till ett organisatoriskt haveri inom Moderaterna regionalt under Lars-Ingvar Ljungmans överinseende.

Så därför tar jag avsked av min tillhörighet till Moderaterna i Hörby. På fullmäktige i december bytte jag ut mitt (M) mot ett (-). Det är inte med tungt hjärta jag gör detta utan med tacksamhet för de erfarenheter jag fått. Det har varit sju svåra år, lika många sorger och åtta bedrövelser i en kultur och miljö som präglats av en enda mans dominans och kontroll.

Jag har utifrån tiden i Moderaterna fått anledning till att föra diskussioner om hälsan på den representativa demokratin idag i Hörby. Kanske gäller detta Sverige som helhet? Vi har alla anledning att ta oss en ordentlig funderare på hur demokratin får stå tillbaka för en slutenhet i den politiska processen.

Framför allt så har jag gjort upptäckter om demokratins sårbarhet. En praktisk erfarenhet om att den måste erövras av varje generation. Ofta pekas vargen ut som det stora hotet men den verkliga faran kommer i form av det dåliga underhållet av vapnet som vi jagar vargen med.

Under ett års tid har jag diskuterat med Centerpartistiska styrelsemedlemmar om kommunal politik i Hörby. Efter dessa diskussioner känner jag att jag inför valet 2014 kan stötta Centern i Hörby.

Ingångspunkten i diskussionerna har varit att min världssyn står nära centerpartiets. Nära Centerpartiets form av liberalism. Inriktningen mot hållbarhet och gröna värden ligger väl i linje med min syn på viktiga områden.

Men matchningen gäller i synnerhet i Centerpartiets hållning vad gäller maktkoncentrationen i kommunen. Partiet förordar ett stopp på de så skadliga personunionerna. Detta är ett ställningstagande jag känner stor trygghet i. En demokratisk värdeuppsättning slår igenom i praktisk politik.