På maj månads socialnämnd gick vi igenom budgetuppföljningen som vanligt. Där dyker en kostnad på IT tjänster upp. Budgeterad kostnad var 907 000 kronor, faktiskt utfall per 2013-04-30 var 1 280 000 kronor.
På fyra månader hade budgeten för IT kostnader för socialnämnden slagit fel på 40%. Här har vi en kostnad som vi borde kunna prognostisera rätt väl men ändå misslyckades vi. Vad berodde det på? IT nyttjandet enligt socialförvaltningen hade inte ökat, utan det var en merkostnad som kom från leverantören: kommunala UNIKOM.
Idag på kommunstyrelsen fick vi en del av svaret. IT kostnaden ökade mellan 2012 och 2013 med 223 kronor per användare på grund av kostnadsökningar som hade sitt ursprung i att antalet totala användare hade minskat i Hörby. Detta var då en kostnadsökning som inte var känd för socialförvaltningen när budgeten sattes för 2013.
Genom att kompensera sig direkt när kostnaderna sticker iväg ser IT avdelningen/UNIKOM till att ligga på plus. Det synes vara en lysande lösning – en verksamhet som aldrig kan gå med förlust!
Problemet ligger i att de ökande kostnaderna dyker upp hos användarnas förvaltningar. Dessa förvaltningar har noll kontroll på hur dessa kostnader uppstår för det har IT-avdelningen/UNIKOM hand om.
Jag är inte på något vis mot att samordna IT arbetet mellan kommunerna. IT är tvärt om en verksamhet som väl lämpar sig till stordrift, men en stordrift som inte har kostnadspress och minutiös kostnadskontroll är en otroligt stor risk. IT världen är fylld av dåliga exempel som just har fallerat på grund av detta.
I och med att vi kommer släppa in Hässleholm i verksamheten från 2015 så kommer transparensen om möjligt bli ännu sämre om man inte ser till att få en styrning som jobbar med effektiviteten och kostnadskontrollen.
Det hela gör det inte bättre än att kontrollfunktionen som har insyn i UNIKOM består av KSAU. Återigen har vi den uppsiktsutövande funktionen som är en del av exekverande processen. Toppstyrning igen – inte bara i bolagen.
Just nu löper ett projekt som skall ta fram hur den nya organisationen runt UNIKOM skall se ut i och med att Hässleholm kommer med i samarbetet. Det är otroligt viktigt att styrningen och oberoende kontrollfunktioner etableras för att det nuvarande system inte kan fortleva bortom 2015.
Toppstyrningen måste brytas. Kostnadspressen måste upprätthållas. Kunderna måste kunna budgetera utifrån rimligt förutsägbara värden som tillhandahålls av leverantören.
Unikom är kanske en av de funktioner som är enklast att konkurrensutsätta?
Vad är den totala kostnanden för en datoranvändare i kommunen?
Som grädde på moset använder kommunen samma konsultfirma för att genomföra uppdrag och revidera dem. Hur stor är chansen att de hittar något?
Kostnad per användare är ett sätt att se på saken, men inget speciellt bra sätt. Det duger för att göra en enkel ”bench-marking” men duger inte för att göra en budget av IT-kostnader. IT kostnaderna är ofta till stor del uppbyggda av långa leverantörs avtal, driftskostnaderna är relativt fasta oberoende av om systemen används överhuvudtaget eller av hur många. Det är bara kostnaden för den s.k. användar supporten som är/bör vara direkt relaterad till antalet användare.
An hävd och gammal (o-)vana är IT avdelningar dock riktigt dåliga på budgetering och bortskämda med att schablonmässigt fördela ut kostnaderna. Den gamla bortförklaringen ”det beror på datan” går tyvärr fortfarande hem hos många!
Varför inte drifta inhouse?
Se över alla licensavtal, omförhandla avtal, en CIO etc etc.
Problemet ligger i en för slapphänt styrning som föregående talare nämnde. Att slentrianmässigt betala kors och tvärs.
Varför inte konkurrensutsätta verksamheten?
Finns många som redan driftar för stora myndigheter. Logica tex. Med fast pris.
Men med tanke på den ofantligt gigantiska inkompetens som genomsyrar kommunens politiker så är jag inte förvånad att det ser ut som det gör.
Såg lite hopp i kommunchefen, men han blev väl lika indoktrinerad som alla andra. Eller är han marionett utan makt?
Feltänk?
Kommunens IT-kostnader har det väl inte hänt något med? De är väl lika stora (på ett ungefär) även om antal användare har gått upp eller ner med några stycken?
Det du skjuter in dig på är väl själva fördelningsmodellen, hur kommunens samlade IT-kostnader skall fördelas, som tydligen verkar vara per användare men som lika gärna skulle kunna vara per förvaltning. Den fördelningsmodellen som ni har i kommunen får ni väl själva ta ansvar för. Den har väl inte med IT att göra? Det är väl lika dumt som att fördela hyreskostnader i skolan per elev eller
totala bilkostnaden för hemtjänst per mil. Hyreskostnaderna för skolor har väl kommunen oavsett hur många elever som går där, och hur de hyreskostnaderna fördelas – det är ju enbart en matematisk betraktelse.
Det viktiga är väl hur stora kostnaderna är för (jämförande) IT i Hörby kommun och andra kommuner. Är IT tillgänglig 24 timmar om dygnet? Kan ni läsa mail hemifrån? Funkar mobil uppkoplling?
Att rätt IT på socialförvaltningen skulle kunna spara hundratusentals kronor per år, för vilken kommun som helst, det är de flesta överens om.
e-hemtjänst: 53 Miljarder (http://www.svt.se/nyheter/sverige/miljarder-att-tjana-pa-e-hemtjanst),
ekonomiskt bistånd: 852 MSEK (shttp://digitalakronoberg.se/wp-content/uploads/2013/06/Digital-agenda-SKL.pdf)
Att det här går våra kommunalpoltiker förbi, att man hellre diskuterar ett par hundralappar per medarbetare för fördelning av IT-kostnader, att man ”silar mygg men sväljer kameler” – det är för mig en gåta.
Unikom är ett kodord för allt ineffektivt och dåligt.
Östra Göinge kommun har ju tyvärr hakat på unikom och alla är nöjda. Om man bortser ifrån elever och lärare och it-folk.