Ett maskrosblad delas utan minsta tryck
Ingen tvekan om att denna speciella form av kampsport bemästras av mig. Jag har slipat knivarna rakbladsvassa. De första rundorna på gräsmattan är ljuvliga. Knivarna spinner och gräset klipps av med ett väsande – jag känner mig som en nutida Shogun på traktorn.
Allt är frid och fröjd ytterligare några minuter innan första mullvadshögen och dess stenar kommer in i klippaggregatet. Jag riktigt lider när jag hör hur det mal sönder mina nyvässade blad. Som om inte det vore nog så tar bensinen slut, så det blev att åka till Gelwel i Höör för att köpa mer akrylatbensin.
Nåja, mullvaden är fångad så det har inte varit några nya högar på länge – hoppas jag kan hålla dem stången, inte bara för mitt eget välbefinnande utan även för mina gräsklipparknivar.