På torsdagen den 11e april hade vi kommunstyrelse. Då var det dags för kommunstyrelsen att avgöra om man ville fortsätta på den inslagna enda vägens politik om vindkraftsplanerna på Linderödsåsen. I potten fanns 200 000 kronor och demokratiskt inflytande.
Beslutet blev att man skulle fortsätta med de av Länsstyrelsen begärda undersökningarna i utredningsområdena. Jag hävdade att innan man fortsätter med det är det viktigt att fullmäktige får säga sitt, om man verkligen till ha vindkraft på åsen eller inte.
I den nu gällande Vindkraftspolicyn från 2009 har fullmäktige beslutat att det i skogsbygden är olämpligt med vindkraft. Jag säger inte att förhållandena inte har ändrats, men om det är så att man skall bryta med ett fullmäktigebeslut så är det mer än rimligt att man frågar fullmäktige om det är OK – speciellt när det innebär en penningrullning till förmån för vindkraftsindustrin och markägarintressena i området.
På kommunstyrelsemötet yrkade jag att man skall förankra den nya vindkraftsinriktningen i fullmäktige innan man går vidare med upphandlingarna. Som enda ledamot i kommunstyrelsen röstade jag för en djupare demokratisk förankring av verksamheten. Jag reserverade mig mot beslutet enligt följande skrivning:
Beslut om miljöstörande verksamhet relaterat till den kommunövergripande översiktsplanen är av stor och principiell betydelse för kommunen. Enligt min övertygelse, och enligt kommunallagen skrivning 3kap, 9§, skall dessa frågor prövas av kommunfullmäktige först innan detaljerade fördjupande investeringar företas. Kommunfullmäktige måste beredas tillfälle till en öppen och demokratisk debatt om inriktningen utifrån principer och identifierade alternativ.
Detta bör ske innan man gör djupa förstudier för att bana väg för explicita vindkraftsetableringar i ett specifikt område. Är det så att principerna skall ändras för den nu gällande vindkraftspolicyn skall det framläggas för kommunfullmäktige för beslut.I avvaktan på detta bör inga ytterligare investeringar företas utan bör vänta tills det blir aktuellt. I vilket fall skall undersökningar/kartläggningar betalas av den sökande som brukligt är och inte subventioneras av kommunen.
Vidare finns det inget som säger att etableringar utanför de utpekade områdena kan ske, ett argument som ofta framförs. Kapitalstarka intressen tillsammans med det nationella målet om vindkraftsproduktion gör att vi kan se en dynamik på slättbygden som översiktsplanen inte förmår att hantera. I och med att vindförhållandena på lägre höjd är fördelaktiga på slättbygden, är det förväntat att anmälningspliktiga verk kommer etableras där.
Vindkraftverken i skogsbygden kommer att ha en höjd större än 150 meter för att vara effektiva. Det innebär att dessa verk kommer bli tillståndspliktiga. Det accentuerar behovet av en debatt om generell markanvändning och om explicit etablering i områdena som skall bli vägledande för kommunens bedömning vid eventuell tillämpning av det kommunala vetot i de enskilda ansökningarna.
Samtidigt som vi ger bort 200 000 skattepengar till vindkraftsbolagen, gräver vi hålet djupare som vi har hamnat i vad gäller bunkermentaliteten. Hur kommer det sig att ett fullmäktigebeslut kan ses som ett problem i en process att ta fram ett policydokument?
Är fullmäktige ett hot mot styret efter socialnämndsomröstningen för ett år sedan? Jag förstår inte att en djupare demokratisk förankring kan vara ett problem – det finns något bakom som jag inte förstår eller vet om.