Provköket i Ludvigsborg testar lax

Så då var det dags igen, dags att kolla av utbudet. Ute i världen pågår det krig och SAS håller på och gå i konkurs, då är det dags att ta i tu med ett riktigt i-landsproblem.

Vi var och handlade i den stora affären i Höör – tidigare ”Bilema”, nu ”City Gross”. Min engelsktalande väninna kan inte hålla sig för skratt varje gång namnet nämns, detta då tolkningen att gross betyder monstruös. Nåja, det är inte lätt att vara svensk och behöva stå upp för vår globalt perifera språk som i det stora hela extremt få använder.

Under veckan har det framkommit att jag och min dotter inte har ätit fisk på mycket länge. Jag har hört att fisk är nyttigt, så varför skall man hålla tillbaka. Både jag och dottern gillar stekt lax kryddad med citronpeppar. Dessutom är det tillräckligt enkelt för en köks-illitterat som mig att fixa. Till fisken blir det potatismos och Findus Hollandaise sås. För att kompensera denna relativt onyttiga sås lägger vi till lite tomater.

När jag kommer och skall hämta upp de styckfrysta laxbitarna, finner jag att den nationella kedjan har sitt eget varumärke och till råga på allt är detta prissänkt.

Det skiljer 20 kronor per kilo på priset till kedjans märkes fördel. Som den omedvetna konsumenten jag är, känner jag instinktivt att jag håller på och bli lurad, utan att exakt veta hur. Konsumentparanoian är total. Jag bestämmer mig för att genomföra ett test om det verkligen är så att det är någon skillnad mellan dessa två brandade varor, brandade under Fidus och Favorit (som verkar vara City Gross’ eget märke).

Laxbitarna ser precis likadana ut i de båda förpackningarna. Som konsument har man ingen aning om skillnaden – hur är det egentligen tänkt att fungera – hur skall vi som konsumenter veta vad det är för skillnad?

Processen för att tillaga klassikern är bara att öppna förpackningen och citronpeppra fisken. I med dem i stekpannan och steka dem tills de är inte är råa i mitten.

Första steget gör man förslagsvis med en sax. Det är förvånande hur lite verktyget sax används i det svenska köket. Kommer man till exempel till Korea är sax att föredra när kött skall delas upp (i frånvaro av kniv och gaffel naturligtvis).

Min observation är att stekningen är mycket känslig. Risken finns att bitarna bliva stekta för länge. Så vi detta läget är det inte rekommendabelt att hälla upp söndagsdrinken, utan fullt fokus krävs för att inte klanta till det hela.

Både sås och potatismos är färdigt vid den här tiden. När fisk filéerna är klara så är det omedelbar serverings om krävs för ett objektivt omdöme.

Så, vad blev nu resultaten när det provades av mig och min dotter på 7 år? Vad var det som smakade bäst? Ingen tvekan – det var potatismoset. Efter det kom faktisk fiskbitarna från Favorit-förpackningen tätt följt av Findus-biten. Både jag och min dotter hade samma uppfattning.

Jag är lite förvånad inför resultatet – hur kommer det sig att två exakt lika laxbitar kan vara olika. Det de skiljer sig åt är i konsistensen. Favorit biten (nu favorit i mer en ett avseende) är något saftigare. Smaken är i princip likadan.

För att diversifiera samplingen provar vi de två andra bitarna som också stektes. Den andra biten från Favorit-förpackningen är lite plattare vilket gör en kraftig skillnad vad gäller saftigheten, medan den andra biten från Findusförpackningen är lika bra den som den första Findus-biten.

Om man ni skall sammanfatta det hela så kan man föra fram följande fyra punkter

1. jag är himla bra på att göra potatismos.
2. formen på fiskbiten verkar vara central i saftigheten.
3. varumärket har inte speciellt mycket med smak att göra, men mer med tycke
4. 147 kronor är mer än 129 kronor.

Därmed är det inte sagt att det inte spelar någon roll vilket märke man väljer. För några månader sedan köpte jag ett motsvarande laxpaket från ICA i Hörby. Det paketet var så torrt att jag slängde bitarna, vilket motsäger tes 3. Vad jag speciellt kommer ihåg var att formen på dessa var att de var platta. Detta styrker tes nummer 2.

Slutsatsen är att ingen slutsats finns, förutom att varje fiskbit behöver stekas med en individuell tid samt att valfriheten i frysdisken är en skimär…  Dock låter det som en slutsats för mig!