Pannkakor klockan fem på morgonen – kan det vara något?

Jordgubbssylt och grädde på pannkaka

Efter en vecka i Kina kom jag hem igår kväll. Otroligt trött satte jag igång tvättmaskinerna med all smutstvätt och gick och la mig. Pigg som en mört vaknar jag nu på morgonen. Sätter på radion och sändningen av ljudtidningen pågår – oj så tidigt 0515.

Hittar mjölk och ett ägg i kylen. Tack och lov funkar mjölken fortfarande trots att den gick ut i onsdags. Det blir pannkakor och rattar över till till ”Vaken” i radions P3 – otroligt att man kan byta kanal från P1.

Som alltid är man fylld av intryck från resan när man kommer hem. Även fast det är jobb både lokal och svensk tid, hinner jag med lite lösa observationer om samhället. Senast jag var i Beijing var 1998 när jag just hade gått ut universitetet. Denna gång var det ett helt annat Beijing jag mötte. Beijing är inte lika spektakulärt som Shanghai, men ändå en stad som man kan vara bekväm i.

På torsdagen åkte jag ner till just Shanghai för ett kundmöte, och själva resan dit ner var en upplevelse av ett land som har högre ambitioner än att låna sin befolkning till att bemanna världens fabriker. Naturligtvis tog jag tåget, min vana trogen. Häng med på resan i bilder

Stationen Beijing South, helt nybyggd med massor av amerikanska snabbmatskedjor.

Linjen och stationerna är nybyggda. Jag åkte med tåg G3 som avgick 0900 från Beijing South station. Det är en mycket imponerande byggnad, med ett vågigt tak som sträcker sig långt ut över perrongerna. Stationen har en kapacitet för en kvarts miljard människor per år!

Ingång till tågen. Biljetter och id handlingar kontrolleras.

Innan man fick komma ner på plattformen var det biljett- och id kontroller.

Det går en rysning genom kroppen när man kommer ner till plattformarna och skönheterna står uppradade.

Mitt tåg står på spår 9 till vänster. Till varje perrong finns det två nedgångar. Har man tur så kommer man ner till den tredjedel av tåget i vilken man skall sitta. Kan man kinesiska så kan man säkert räkna ut det på något sätt – själv hade jag bara tur.

Författaren vid tågets B-ända. I bakgrunden det magnifika taket till stationsbyggnaden. Notera även personalen som står och välkomnar vi alla tågets dörrar. Pure window dressing men imponerande.

Linjen mellan Beijing och Shanghai är eleverad i sin helhet – inte mycket makadam här inte. Tågen har fantastiskt fina former.

Marschfart på 307 de två första timmarna.

Tåglinjen är egentligen byggd för 350km/h men tyvärr kör de med reducerad hastighet efter en olycka som inte hade med farten att göra. Tråkigt att populism och teknikskepticism drabbar oss resenärer.

Ljudnivån inne i tåget är helt i klass med Europeiska snabbtåg. Man sitter rätt så OK i sätet, men benutrymmer är inte tillräckligt väl tilltaget för långa skandinaver med 46 i sko-storlek.

När man stiger av tåget efter 4:40 känner man sig lite lätt utmattad. Vilken upplevelse!

Läs mer om höghastighetstågen i Kina på denna Wiki-länk.

Som sagt är det så att denna nation har en högre ambition än vad vi Européer är vana vid att tänka. Tyvärr är vi mest fokuserade på att administrera vårt arv från fornstora dagar utan att inse att världen håller på och springa ifrån oss.

Visst är Kina en diktatur, visst kommer utvecklingen till en stor kostnad, men ingen jag pratade med av mina kollegor tyckte att det var bättre förr.  Alla trodde på att det dessutom kommer bli bättre i framtiden. Här i Sverige har vi korta avskrivningsperioder på projekt som bygger ett uthålligt samhälle det kommande århundradet. Inga höghastighetslinjer här inte – vad är det för fel på våra 1800-tals järnvägar tycks man resonera.

Jag säger att vi som nation skall  anta utmaningen att bli en integrerad del av Europa med en höghastighetslinje mellan Stockholm och Hamburg. Är det så att vi skall vara med i konkurrensen kan vi inte luta oss tillbaka. Våra regioner måste bli större och mer dynamiska för att kunna överleva i framtiden.

Inte ens här i Skåne kan vi lyfta blicken och konstatera hur regionförstoringen skall gå till. Alla vet om att vi saknar en integration av Skåne nordost men när man pratar om hur det skall gå till att skapa en region i Skåne hänvisas det till 4 filer på E22. Det är lätt frustrerande.