14:58 inträffade våren på Röingevägen 8 i Ludvigsborg

Återvinningscentralen i Höör öppnar 08:00 på en lördag. Även om jag inte hängde på låset så var jag en av de första att köra in. Mitt släp var fullt av skräp som under vintern ackumulerats i alla skrymslen. Ett ungt par brottades med en tvättmaskin i hörnet på sortergården, annars var jag ensam bland containrarna. Utan stress, lungt och stilla – då är det ganska så trevligt att gå där fram och tillbaka med sina snart blivande före detta saker. Ibland upplever man en lätt släng av separationsångest, men det är bara att vara fast i sinnet och inge ge vika för ”sista minuten bra att ha impulsen”.

Efter att ha lämnat tillbaka gallervagnen så bar det av hem igen. Till min förskräckelse så finner jag mer skräp på altanen och nere i källaren. Nu blir det dock inte mer skräpkörande idag utan jag bär ut det i garaget för att vara förberedd på nästa sväng till sortergården.

På eftermiddagen känner jag att solen ligger på utomhus. Sticker ut huvudet och slås av en sådan hetta att man kan tro att vi redan är framme i mars…. Fånga dagen tänker man genast. Fram med trädgårdstolen i garaget (som ännu inte har hunnit blivit täckt med skräp) och ut med den framför västerväggen. På med kaffet och in i krypgången för att hämta sittdynan till stolen. Exakt 14:58 tar jag bilden till höger och 10 sekunder senare sätter jag mig ner i stolen för första gången detta året. Jag andas ut och känner hur jag slappnar av. Solen värmer mig och ett stort mått av välbehag fyller min kropp. Solen är så stark att jag inte kan ha ögonen öppna. Jag hör massor av ljud: tåget i Höör, bilar på Fulltoftavägen, fåglar (de enda jag kände igen är skatorna) men de andra fanns där också, speciellt den sibiriska tvestjärtade-hasselfinken. Till och med en hackspett kunde jag höra.

Snön ligger fortfarande tjock på marken i Ludvigsborg. Detta är särskilt sant utanför mitt hus som fick rejäl påökning när snön från taket rasade ner. Nu kan man dock dra nytta av snödrivan då den fungerar som en perfekt fotpall.  Tyvärr blir det lite kallt i längden för hälen, vilket skulle förklara att ingen säljer snödrivor till utemöblerna.

De senaste dagarna har en vak uppstått i dammen ovanför luftutsläppen. När isen har försvunnit kommer jag att få reda på om min teori att pumpa luft kontinuerligt hjälper mot att sumpgaserna tar ihjäl fiskarna. Jag syndade i höstas när jag inte rensade botten från gamla löv och dy. Det har nog varit ordentligt anaerob förruttnelse där nere. Den som lever får se.

Idag i Skånska dagbladet var det en insändare om hur slöa Hörbyborna var då de inte dök upp på någon teaterbuss. Men stilla konstaterar jag att inga teaterbussar i hela världen kan vara bättre än de 45 minutrarna i solen första gången på våren. Livet är bra härligt i alla fall!